Den heliga kungen och den saliga änkan is a comparative study of the saint legend of Erik and the saint legend of Elin as they are represented each saint?s officium. The base for these comparisons is the question of what general similarities, and differences, there are as well as an immerse investigation of how these legends portray halidom and finally how the issue of femininity and manliness are portrayed through these two legends. During the thesis apparent similarities appear in how the legends are structured; a template seems to have existed in which the content of what a legend should include is stated. Erik, as well as Elin, are of noble birth and are portrayed as godly people who live bountiful and ascetic lives.

Uppsatsen utforskar legenden om den helige Antonius frestelse och det intryck helgonberättelsen lämnat på konsten. En ikonografisk metod används för att beskriva den litteratur som skapat och utvecklat berättelsen och ur detta systematiseras de motiv som sedan översatts till bildkonsten. Genom att analysera nio olika avbildningar av Antonius skapas en kronologisk följd över hur skildringarna genomgått en transformation sedan 1500-talet..

Religious theater or erotic sculpture? A study of how the sculpture group Ecstasy of Saint Teresaand the Cornaro chapel have been described and used in literature of art history.This study aims to investigate how the sculpture group Ecstasy of Saint Teresa and the Cornarochapel has been written about and presented in literature about art history. The method has been tostudy literature, to visit the Cornaro chapel, and to make comparisons between pictures, texts andown experiences.The questions set out to be answered was; How has the Cornaro chapel and the Ecstasy of SaintTeresa been described and interpreted in literature of art history? What kind of pictures are beingused to illustrate the chapel? What is in focus and what is withheld in the presentation of the chapel,in text and in pictures? Is it possible to see a change, in how art historians write about the Cornarochapel, over time?Reading and comparing the texts and pictures that illustrates the literature, makes visible how thebaroque period, Gianlorenzo Bernini, Teresa av Avila and the Cornaro chapel has been presented inthe chosen literature, and answered the questions.The similarities between the Cornaro chapel and a theater stage, Bernini's interest in the theaterand his devout Catholicism, as well as the Counter-reformation's use of art to reach their goal ofmaking people more devout to Catholicism, is in focus. The erotic overtones in the sculpture groupare being withheld as well as Bernini's personality.

This study is about the artist Monica Sjoo?s (1938-2005) painting God giving birth (1968) that was accused of being blasphemous and obscene in the early 1970s. God giving birth could have had much in common with Niki de Saint-Phalle?s She ? a cathedral (1966), both works suggesting a mother goddess image. The main difference however can be found in the fact that Monica Sjoo?s painting had connection to the women?s movement in the 1970s.

Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ?Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan? (F.T.O.), som tillhör den ?Tredje Orden? (TSSF) inom ?The Society of Saint Francis? (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:16.

En uppsats om vodouns inblandning under slavupproret i kolonin Saint-Domingue under slutet av 1700-talet till början av 1800-talet. Uppsatsen försöker bevisa vodouns påverkan på ett lyckat slavuppror där andra slavuppror misslyckats. .

In this bachelor essay an attempt is done, to recreate a probable Bronze Age landscape on Gotland, with GIS as a tool. The landscape on Gotland is situated with many different monuments dated Bronze Age, such as cairns and stone ships. In creating of the maps, two possible shorelines contemporary with the Bronze Age have been calculated and marked on the maps. Furthermore, peat lands have been drawn upon the maps, by using the information from geological maps.A landscape variable have been compared between Bronze Age places and Early Iron Age houses; the soil type. On Bronze Age places gravel is the most common, while moraine marl is the most common on places with Early Iron Age houses.From a selection that were made, all Bronze Age places where within 3 km from the water, either the recreated shoreline or peat land.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarrollen karaktäriseras i filmer och TV-serier under 2000-talet. I undersökningen görs en framställning av karaktärernas utmärkande drag samt en indelning i kategorierna: The Good, The Saint, The Sad och The Bad. I resultatet ställs karaktärernas drag i förhållande till människosyn och etiksyn. Sist men inte minst dras några tänkbara slutsatser utifrån resultatet..

Föreliggande studie är en komparativ fallstudie där Antoine de Saint-Exupérys LePetit Prince och dess svenska översättning analyseras enligt Juliane Houses analysmodellför översättningskritik. Som jämförelsematerial till den svenska måltextenhar de två engelska översättningarna av verket använts. Syftet med undersökningenär att analysera effekterna av eventuella skillnader mellan den aktuella källtextenoch dess svenska måltext samt att genomföra och redovisa en fallstudie som eventuelltskulle kunna ingå i en mer omfattande studie av exempelvis barnboksöversättningarfrån franska till svenska. Originaltexten är avsedd för både barn ochvuxna och kan, om läsaren vill, på olika sätt tolkas symboliskt eller allegoriskt.Texten visar sig också ha en synnerligen välplanerad och koherent komposition,vilken till största delen har bevarats i den svenska måltexten, men några avvikelsersom påverkar kompositionen har dock påträffats. Även avvikelser som kan påverkamålspråksläsarnas förutsättningar att tolka en del av de symbolladdade orden harnoterats, liksom avvikelser som påverkar uppfattningen av relationen mellanförfattaren och läsarna samt mellan de fiktiva personerna i texten.

Enligt många bedömare upplever vi nu en typ av samhälleligt paradigmskifte. Den moderna världsordningen byggd på upplysningsfilosofin och industrialismens rationalitet ersätts med hjälp av tilltagande globaliseringsprocesser av vad somliga kallar ett postmodernt samhälle. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt forskningsperspektiv syftar denna studie till att undersöka hur tre gymnasielärare upplever sin yrkesidentitet i relation till dessa samhällsförändringar och hur detta kan förklaras. Undersökningen bygger på en kvalitativ metodologisk grund och är utförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Som analytiska verktyg används främst de begrepp Anthony Giddens utvecklat i sin analys av senmodernitetens effekter på individers självidentitet.

I vårt moderna samhälle är sättet vi organiserar intima relationer på föremål för offentlig diskussion och statt i förändring. Detta skriver Anthony Giddens om i boken Intimitetens omvandling (1992). På senare tid har en relationsform som kallas för relationsanarki (RA) vuxit fram. Mitt syfte är efter en kritisk läsning av Giddens undersöka relationen mellan hans teori och RA som praktik och erfarenhet. Som kontrast eller nyansering av Giddens tas också Zygmunt Bauman upp.

The purpose of this Masters thesis is to examine how young womens sexuality is described in Swedish youth novels. The analysis is based upon eight books of which four were published during the period from 1970 to 1975 and four books were published during 2000 to 2005. The theoretical framework is based on a gender theoretical perspective where Yvonne Hirdmans theories about a gender system and Ylva Elwin-Nowaks and Heléne Thomssons ideas about gender construction are crucial. Also Anthony Giddens theories about sexuality in the late modern society are used, where the plastic sexuality and the pure relationship are central ideas. The method is based upon textual analysis, and a model of analysis is constructed with its basis in the theoretical attempt.

Libraries are often associated with positive values such as democracy and equal rights. The contents of the literature on offer should therefore be of great interest to the librarian, the supplier of said literature. The topic of this Master?s thesis is the popular literary genre known as chick lit. The purpose is to investigate the love theme in Swedish chick lit, and how it relates to Anthony Giddens? theory on love in late modernity.

The aim of this Master's thesis is to study how generational identities are conveyed in the reception of two debut novels, Jack by Ulf Lundell and Allt by Martina Lowden. Both novels have been considered literary and social expressions of their generations. The empirical material consists of 14 reviews in Swedish daily press from the time of publication of Jack and Allt, respectively. The thesis revolves around the following questions: How is the generational identity defined in terms of lifestyle practices, milieus and other social circumstances? To what extent are structured factors such as gender and class considered? How are the critics considering the reflexive project of the self? I base the theoretical framework on Anthony Giddens' theories about identity creation in the late modern society.